Därför är text-tv-twitter bättre än Twingly-strömmar.
IT-företaget Twingly gör ett stort nummer av att de stora mediehusen i Sverige använder deras realtidsteknik för att visa upp Twitterflöden som kretsar kring ämnen som OS och Melodifestivalen.
Om du tittar på bilderna här nedan så ser du tre exempel på hur det ser ut på Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. (Tydligen har Twingly haft problem med DNs ström). Där ser ni hur jag säger “Hej, mamma” till de läsare som av någon anledning har letat sig in på dessa sidor. Min fråga är följande – vad i hela helsefyr är det publicistiska värdet med det här? En helt ofiltrerad ström av vad som helst som kommer med en viss märkning. Ingen kritik mot Twingly, de tillhandahåller en tekniskt välfungerande men fullständigt basal teknisk tjänst. Men, redaktionerna, seriöst – varför är det här på något sätt relevant? Är det här någon form av modern publicistik? Ska mer sånt här öka värdet av sajten? De sociala medierna är just sociala – det är inte bara viktigt vad som sägs, det är viktigt vem som säger det. Och det kan vara jätteintressant att få reda på nya saker – men här handlar det om mina (och tusentals andras) kommentarer som sånt som sänds direkt i tv. Informationen är inte hemlig, den är ju där framför ögonen på oss. Så vad jag ser – som vanlig icke-twittrande läsare – är i stora drag en rad putslustigheter om något som hände på tv alldeles nyss, från helt okända personer. Jag kan nästan inte ens hitta på något som är mer ointressant om jag försöker. För oss som är twittrare är ju det här en kolumn i vår Twitterklient. Så även för oss är det redundant. Det här är ett praktexempel på något man gör för att man kan – inte för att man ska eller bör. Om det här på något sätt vore filtrerat, värderat eller på annat sätt så skulle det kunna vara hur bra som helst. Men som det är nu är det raka motsatsen mot vad som skapar värde i en publikation. Folk har gnällt över Ebba von Sydows och Annika Lantzs texttv-twittrande, men ur ett publicistiskt perspektiv är det hundra gånger bättre än det här. Där har vi alla fall två namngivna personer som vi har en relation till som ger sin syn på saken. Det är, om inte annat, någon form av modern krönika.
